.. fick höra en komentar igår som jag blev förbluffad över.
den löd såhär :Jag är ingen bra tonårs mamma, utan en mycket bättre småbarns mamma. Så e det bara.
Min fundering e nu, kan man välja att tex bara vara småbarnsförälder?
att man liksom säger upp sig när dom kommer upp i tonåren ?
mycket märkligt tycker jag.
Har nån någon bra synpunkt ???
Kommentarer :
#2:
Anonym
förstår vad som menas. det är lättare med små barns gränser, när dom blir större vill man ge dom lite utrymme så gränsdragningarna blir mycket svårare. men man får göra sitt bästa
Kan ju inte låta bli o svara...
skrivenVissa tycker det är svårare att sätta gränser när barnen blir lite äldre. Det kan bero på att de kommer med (ibland) vettiga motargument eller så vill man inte stöta sig med dem för mkt. Andra känner tom att de riskerar att förlora sina barn om det tex finns en annan förälder som kan ta över.
Det hemsak men sanna ordspråket "små barn, små bekymmer" ger en bra förklaring...
Ngt som hjälpte mig under de åran var att jag såg oss i en bassäng och mig själv som en kanterna. Ungdomen kunde simma runt inom bassängen bäst den ville, men som kant satte ja ett stop för löngre utflykter.